Insåg alldeles nyligen att det bara är en vecka kvar av årets sommarsemester. Vart tog den vägen? Å ena sidan känns det som om arbetet är oändligt långt ute i periferin, men å andra sidan har kroppen och framförallt knoppen redan fattat att det är dags att öka farten på tankeverksamheten igen. Det går inte att bara ligga i hängmattan och läsa böcker och lösa korsord... vilket förstås inte är hela sanningen.
Idag har hela familjen hjälpt till att kapa ved och få in den i vedbon. Jag är tacksam för att det finns andra sätt att värma upp huset vi bor i. Dagens 6 timmars jobb, resulterade kanske i någon eller möjligtvis ett par månaders ved. Tur att det finns vedklyv, så vi slipper hugga för hand. Det är nog jobbigt ändå. Imorgon kväll ska en gammal torr gran ner... önskar oss fint väder...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar